Färger och tecken i Uttalsarkivet

Vilka färger och tecken används i Uttalsarkivet, och vad betyder de?

I Uttalsarkivet används fyra färger i och runt texten.

Svart

För vanlig text, alltså så som man skriver.

---

Blå

För ”uttalstext”, alltså så som det låter när man pratar.

De språkljud som inte motsvarar en bokstav i alfabetet får i stället representeras av ett fonetiskt tecken när uttalet ska visualiseras i text:

ŋ     ng-ljudet

ɕ     tje-ljudet

ɧ     sje-ljudet

ʈ     ”rt”

ɖ     ”rd”

ɳ     ”rn”

ʂ     ”rs” 

ɭ     ”rl”

Blå färg används även för att visa att ljud försvinner vid reduktion, och att ljud kan bindas ihop vid ordgränser.

---

Grön

För att visa betoningen.

I meningar är det de betonade (”starka”) orden som ringas in med grön färg.

I enskilda ord är det den betonade (”långa”) stavelsen som markeras med ett grönt streck ovanför texten, medan en obetonad (”kort”) stavelse har en liten grön båge.

---

Röd

För att visa det långa ljudet i den betonade stavelsen.

Ett rött streck under bokstav/bokstäver betyder att motsvarande ljud ska vara långt.

I vissa övningar förtydligas detta genom tre små röda bokstäver under strecket, eller – om ljudet som ska förlängas är ett explosionsljud – genom tre punkter följt av en bokstav. Punkterna representerar den tysta fasen som förlängs innan ljudet hörs.

I övningar som i första hand handlar om annat än det långa ljudet har det röda strecket en ljusare nyans, för att inte ta fokus från just den övningens huvudsyfte.

De röda strecken finns med genom hela programmet för att inläraren ska se och påminnas om betoningen och befästa den svenska språkrytmen i sitt eget tal. Det långa ljudet finns i den långa stavelsen, som finns i det starka ordet. Därför räcker det att markera alla långa ljud för att visa betoningen av hela yttrandet.

---

Feta bokstäver

För att framhålla det som övningen går ut på, t ex att skilja mellan två ljud.